#2 26 januari

Har varit ganska ledsen dom senaste 2 dagarna, fick veta av min pappa att min farfar inte har så länge kvar att leva och det känns förjävligt helt enkelt. Usch för alla dessa sjukdomar som tar en massa liv helt i onödan! Jag hoppas verkligen att han ska bli bättre och att cancern bara ska försvinna, men jag vet innerst inne att det bara är önsketänkande och det gör mig så jävla ledsen. Vill så gärna fara och hälsa på honom men vet inte om jag klarar av det, vill inte att han ska se mig ledsen. Men jag vet med säkerhet att jag kommer ångra mig om jag inte hälsar på honom och att jag skulle ha sån ångest om jag inte gör det. Frågar mig fortfarande varför allt måste hända min familj och på så kort tid. Var inte länge sedan min morbror gick bort. Men är väl så det är, alla bra människor tas ifrån oss och dom elaka och dåliga människorna får leva. Det är orättvist så det skriker om det!

Faffa, vill bara att du ska veta att jag älskar dig och du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta.


Min älskade farfar ♥

Hejsan! mitt namn var kristin, en bloggerska ifrån örebro som bloggar om min sjukdom ibs syndrome, hur jag tar mig igenom vardagen här i livet, berättar om musik/modetips, om hur det är att vara tillsammans med kända hiphoparn elov från elov o beny o mktmkt mera!



Verkar min blogg intressant?



Kika då in hos mig!



Gillar du ej reklam får jag ursäkta!